Yrkesofficer

Yrkesofficer var en befälskår som skapades den 1 juni 1983 vid införandet av ny befälsordning i Försvarsmakten[1]. Efter införandet av 2009 års befälsordning används yrkesofficer som gemensam benämning på officerare och specialistofficerare.

Enhetsbefälskår

Den nya enhetsbefälsskåren ersatte de tre tidigare befälskårerna regementsofficer, kompaniofficer och plutonsofficer vilka inrättades vid tjänsteställningsreformen 1972[2].

Definition

Befälskåren definierades som "den som är anställd tills vidare som militär tjänsteman i Försvarsmakten enligt Officersförordningen (2007:1268) och som tjänstgör kontinuerligt".

Yrkesofficersbegreppet

Före 1972 användes begreppet yrkesofficer för att skilja stamanställda från reservofficerare och värnpliktiga officerare. På motsvarande sätt skilde man yrkesunderofficerare från reservunderofficerare och värnpliktiga underofficerare. Mellan 1972 och 1983 användes yrkesofficer som en samlande benämning för regements-, kompani- och plutonsofficer, i motsats till reserv- och värnpliktsofficer. Efter införandet av 2009 års befälsordning används yrkesofficer som benämning på officerare och specialistofficer are.

Enhetsbefälsystemet

Med fänrik som den lägsta tjänstgöringsgraden i yrkesofficerskåren motsvarade systemet med grader i princip de som funnits i den före 1972 existerande officerskåren. Det förelåg dock en signifikans i att yrkesofficerskåren var ett enhetsbefälssystem, medan den tidigare officerskåren varit en del av ett trebefälssystem tillsammans med underofficers- och underbefälskårerna. Även de yrkesanställda gruppcheferna som hade blivit en egen personalkategori på 1970-talet fasades ut före 1983, vilket innebar att samtliga grader under fänrik istället kom att bestå av värnpliktiga.

Före 1972-07-01 Från 1972-07-01 Efter 1983-06-01
Officer Regementsofficer Yrkesofficer
Underofficer Kompaniofficer
Underbefäl Plutonsofficer
Gruppchef -

Plutonsofficerskårens upphörande

Befälen i plutonsofficerskåren vilka tjänstgjort i graderna sergeant och fanjunkare fick i och med införandet av den nya enhetsbefälssystemet se sig befordrade till fänrik och löjtnant.

Plutonsofficer Yrkesofficer
Före 1983-06-01 Efter 1983-06-01
Fanjunkare Löjtnant
Sergeant Fänrik

Tjänstgöringsgrader

Ny befälsordning 1983

Yrkesofficer
General
Generallöjtnant
Generalmajor
Överste av första graden
Överste
Överstelöjtnant
Major
Kapten
Löjtnant
Fänrik

Tjänsteställningsreformen 1972

Regementsofficer Kompaniofficer Plutonsofficer Gruppchef
General - - -
Generallöjtnant
Generalmajor
Överste av första graden - - -
Överste
Överstelöjtnant
Major
Kapten Kapten - -
Löjtnant Löjtnant
- Fänrik
- - Fanjunkare -
Sergeant
- - - Överfurir
Furir
Korpral

1960 års befälsordning

Officer Underofficer Underbefäl
General - -
Generallöjtnant
Generalmajor
Överste
Överstelöjtnant
Major
Kapten
- Förvaltare
Löjtnant -
- Fanjunkare
Fänrik -
- Sergeant
- Rustmästare
Överfurir
Furir
Korpral
Vicekorpral
v  r
Försvarsmaktens befälskårer
2009 års befälsordning
NBO 1983
Yrkesofficer
Tjänsteställningsreformen 1972
1960 års befälsordning
Befälskårer i reserven
Reservofficer Reservunderofficer Reservstat
Värnpliktigt befäl
Andra personalkategorier
Övriga begrepp
Befälskårer samt andra personalkategorier.

Referenser

  1. ^ Regeringens proposition 1982/83:143 om ändrad indelning av försvarsmaktens personal, m.m.
  2. ^ Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1972