Vetenskapsåret 1852
| Vetenskapsåret 1852 | |
 | |
| 1851 · 1852 · 1853 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Konst · Litteratur · Musik · Teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Krig · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Vetenskap |
Händelser
Allmänt
- 1 oktober - Brittiska patentverket (Patent Office) grundas, när nya patentlagar träder i kraft. Under den gamla ordningen har 13 561 patent (kungliga privilegiebrev) beviljats mellan 1617 och 1852. Under de följande 25 åren registreras 84 114 patent.
Medicin
- 15 februari - Sjukhuset Great Ormond Street Hospital for Sick Children i London tar emot sin första patient.[1]
Pristagare
- Copleymedaljen: Alexander von Humboldt, tysk naturforskare och forskningsresande.
- Rumfordmedaljen: George Gabriel Stokes, irländsk matematiker och fysiker.
- Wollastonmedaljen: William Henry Fitton, irländsk geolog. [2]
Födda
- 2 juli - William Burnside (död 1927), engelsk matematiker.
- 9 september - John Henry Poynting (död 1914), brittisk fysiker.
- 18 september - Octave Callandreau, fransk astronom.
- 2 oktober - William Ramsay (död 1916), brittisk kemisk och Nobelpristagare.
- 15 december - Henri Becquerel, (död 1908), fransk fysiker.
Avlidna
- 5 januari - Louis Braille (född 1809), fransk uppfinnare.
- 15 augusti - Johan Gadolin (född 1760), finländsk kemist.
- 11 oktober - Ferdinand Eisenstein (född 1823), tysk matematiker.
- 10 november - Gideon Mantell (född 1790), brittisk läkare, geolog och paleontolog.
Källor
Fotnoter
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Vetenskapsåret 1852.Bilder & media
