Verna Lindberg

Verna Lindberg
Född	11 januari 1905
Död	21 augusti 1994 (89 år)
Begravd	Norra begravningsplatsen^[1] kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Lärare, översättare
Make	Folke Lindberg
Barn	Jakob Lindberg (f. 1938)
Föräldrar	Yngve Larsson Elin Larsson
Släktingar	Matts Bergom Larsson (syskon) Richard Larsson (syskon) Yngve Larsson (syskon) Mårten Larsson (syskon)
Redigera Wikidata

Verna Lindberg, född Larsson 11 januari 1905 i Kungsholms församling, Stockholm, död 21 augusti 1994 i Högalids församling, Stockholm^[2],^[3] var en svensk översättare och lärare.^[4]

Hon var dotter till borgarrådet Yngve Larsson och Elin Bonnier och gifte sig 1928 med historikern och författaren Folke Lindberg (1903-1988). Mellan 1932 och 1986 översatte hon runt 50 böcker, huvudsakligen barn- och ungdomsböcker. Som författare utgav hon endast en bok, Nordiska gudasagor: berättade för barn (Bonnier, 1943).^[5]

Egen utgivning

Lindberg, Verna (1943). Nordiska gudasagor: berättade för barn. Bonniers barnbibliotek, 99-0129170-4 ; 72. Stockholm: Bonnier. Libris 1393546

Översättningar (urval)

Peter Mattheus: Fyra pojkar klara skivan (ill. Olle Nyman) (Bonnier, 1932)
Jo van Ammers-Küller: Eva och äpplet (Bonnier, 1932)
Erich Kästner: Den 35 maj (Bonnier, 1933)
Elsa Margot Hinzelmann: Ma-Re-Li (Bonnier, 1934)
Sepp Bauer: Skogens rackarunge (Bonnier, 1934)
Arthur Mason: När träsket flyttade och andra sagor (Bonnier, 1935)
Marie Barringer: Mårten gåspojke (Bonnier, 1935)
Margaret Baumann: Europa runt med Peter (Bonnier, 1936)
Marion Gilbert: Skaftmakare: en berättelse från stenåldern (Bonnier, 1937)
Daisy, prinsessa av Pless (eller Mary Theresa Olivia Pless): Vad jag lämnat osagt (Bonnier, 1937)
Nora Burglon: Tomten på Myrtorpet (Bonnier, 1938)
Mabel Louise Robinson: Vildfågel (Bonnier, 1939)
Joe Lederer: Cheng hos banditerna (Bonnier, 1939)
Averil Demuth: Isjättens stjärna (Bonniers 1940)
Helen Girvan: Mimis mystiska hyresgäst (Bonnier, 1941)
Karin Michaëlis: Lotta Glader (Bonnier, 1942)
Evi Bøgenæs: Kitt är inte som andra (Bonnier, 1943)
Margrethe Skovsted: Birgit på kontor (Bonnier, 1944)
Hugh Lofting: Berättelsen om doktor Dolittle (Bonnier, 1949)
Malcolm Saville: Spejarna och flygplansmysteriet (Bonnier, 1957)
Margret Rettich: Jan och Julia har födelsedagskalas (Bonnier, 1977)
Else Breen: Man kan aldrig veta (Bonnier, 1978)
Mollie Hunter: Det tredje ögat (Bonniers juniorförlag, 1981)
Lucy Maud Montgomery: Anne på Ingleside (LiberFörlag, 1985)
Hugh Lofting: Doktor Dolittles cirkus (Bonniers juniorförlag, 1986)

Källor

Svenskt författarlexikon. 1941-1950, s. 358
Verna Lindberg i Libris
Stockholms stadsbibliotek

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Verna Lindberg.
Bilder & media

Noter

^ Lindberg, VERNA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 5 april 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
^ Hitta graven Stockholm. Läst 21 augusti 2014
^ "Yngve Larsson" på Wikipedia. Läst 21 augusti 2014
^ Lindberg 1943.