Västernorrlands läns valkrets

Västernorrlands läns valkrets är en av valkretsarna vid val till Sveriges riksdag.

Mandatantal

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen elva fasta mandat. I valet 1979 sänktes antalet till tio mandat, ett antal som sedan förblev oförändrat åtminstone till 1998 då antalet mandat minskade till 9 stycken. I riksdagsvalet 2006 hade valkretsen nio fasta mandat men kommer från och med riksdagsvalet 2010 ha åtta. Antalet utjämningsmandat var två i valet 1970, ett i valen 1973–1976, två i valen 1976–1979, tre i valet 1982, ett i valet 1985 och två i valen 1988–1994. I valet 2006 hade valkretsen två utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970-2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
11 11 11 10 10 10 10 10 10 9 9 9 8 8 8

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)

1971–1973

1974–1975/76

1976/77–1978/79

1979/80–1981/82

1982/83–1984/85

1985/86–1987/88

1988/89–1990/91

1991/92–1993/94

1994/95–1997/98

1998/99–2001/02

2002/03–2005/06

2006/07–2009/10

2010/11–2013/14

2014/15–2017/18

2018/19–2021/22

2022/23–2025/26

Riksdagsledamöter i första kammaren

Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Västernorrlands läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början fyra, men höjdes till fem år 1878, sex år 1886 och sju från och med urtima riksdagen 1892. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets.

1867–1911 (successivt förnyade mandat)

1912

1913–1918

Lagtima riksdagen 1919

Urtima riksdagen 1919–1921

Riksdagsledamöter i andra kammaren

Västernorrlands läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 19221970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 18661911 i kretsar med ett mandat vardera.

I andrakammarvalen 18661878 var landsbygden uppdelad på fem valkretsar, från söder till norr Torps, Tuna och Njurunda domsagas valkrets, Ljustorps, Sköns, Indals och Selångers domsagas valkrets, Boteå, Säbrå, Nora och Gudmundrå domsagas valkrets, Sollefteå och Ramsele domsagas valkrets samt Norra Ångermanlands domsagas valkrets.

I riksdagsvalet 1881 delades Norra Ångermanlands domsagas valkrets i Nätra och Nordingrå tingslags valkrets samt Själevads och Arnäs tingslags valkrets (i valet 1902 namnändrade till Nätra och Nordingrå domsagas valkrets respektive Själevads och Arnäs domsagas valkrets). I valet 1881 avskaffades också de båda Medelpadskretsarna Torps, Tuna och Njurunda domsagas valkrets och Ljustorps, Sköns, Indals och Selångers domsagas valkrets, vilka ersattes av Medelpads västra domsagas valkrets och Medelpads östra domsagas valkrets. Inför valet 1884 avskaffades även Boteå, Säbrå, Nora och Gudmundrå domsagas valkrets och Sollefteå och Ramsele domsagas valkrets, vilka ersattes av tre nya: Ångermanlands västra domsagas valkrets, Ångermanlands mellersta domsagas valkrets och Ångermanlands södra domsagas valkrets. I valet 1890 delades Medelpads östra domsagas valkrets upp i Sköns tingslags valkrets och Njurunda, Indals och Ljustorps tingslags valkrets. Därefter var landsbygdens valkretsindelning oförändrad till och med det sista valet med majoritetsval 1908.

Även länets städer hade skiftande valkretsindelning. Residensstaden Härnösand ingick från valet 1866 i Härnösands, Umeå, Luleå och Piteå valkrets, som i valet 1875 utvidgades till Härnösands, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda valkrets. I valet 1878 överfördes Härnösand i stället till Härnösands och Östersunds valkrets, men från och med extravalet 1887 tillhörde staden Härnösands, Umeå och Skellefteå valkrets. Efter att Örnsköldsvik fått stadsrättigheter 1894 infördes i valet 1896 Härnösands och Örnsköldsviks valkrets, som blev bestående till och med 1908. Sundsvall tillhörde i valen 18661875 Sundsvalls och Östersunds valkrets men utgjorde i valen 18781908 en egen valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Medelpads valkrets (med fyra mandat), Ångermanlands södra valkrets (med fyra mandat) samt Ångermanlands norra valkrets (med tre mandat).

Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets. Antalet mandat var tio i valen 19211944, nio i valen 19481960 och åtta i valen 19641968.

1922–1924

1925–1928

1929–1932

1933–1936

1937–1940

1941–1944

1945–1948

1949–1952

1953–1956

1957–vårsessionen 1958

Höstsessionen 1958–1960

1961–1964

1965–1968

1969–1970

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 189–190
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 386

Noter

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014 Arkiverad 4 februari 2023 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  3. ^ [a b c d e f g h i j] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 28 juli 2022.
  4. ^ [a b c d e f g h i j] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 juni 2022.
  5. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 6 juni 2022.
  6. ^ [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 26 maj 2022.
  7. ^ [a b c d e f g h i j] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 18 maj 2022.
  8. ^ [a b c d e f g h] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 9 maj 2022.
  9. ^ [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 30 oktober 2022.