Rymdkapsel

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-08)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2023-08)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Apollo 17 landar i Stilla havet. 19 december 1972.
Vostok
Mercury
Sojuz-kapsel

En rymdkapsel är en rymdfarkost som återvänder till jordytan inbromsad av värmesköld och allra sista biten av en fallskärm.[1]

Rymdkapslar är oftast konformade, vilket ger en passiv stabilitet vid färden ned genom atmosfären. Den svagt konvexa undersidan skyddas av en tjock värmesköld som absorberar en stor del av den inkommande farkostens rörelseenergi. Konens mantelytor är mindre utsatta för hetta under nedfärden. Under den sista delen av färden bromsas farkosten med hjälp av fallskärmar och kan landa i vatten eller på land.

De flesta bemannade rymdfarkoster, inklusive amerikanska Apollo, kinesiska Shenzhou och ryska Sojuz, har varit eller är rymdkapslar. Det främsta undantaget är amerikanska Space Shuttle, som är en rymdfärja som landar med vingar på ett flygfält.

Bemannade

Aktiva

  • Shenzhou
  • Sojuz
  • Dragon V2
  • New Shepard

Avvecklade

  • Apollo
  • Gemini
  • Mercury
  • Voschod
  • Vostok

Under utveckling

Obemannade

Aktiva

Avvecklade

Se även

Källor

Fotnoter

  1. ^ Bengt Jonsson (20 mars 2003). ”Rymden – tur och otur”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/rymden-tur-och-otur/. Läst 17 april 2016.