Rudolf Hjärne

Rudolf Hjärne
Född	15 april 1815[1] Mariebergs församling[1], Sverige
Död	25 december 1884[1] (69 år) Jakob och Johannes[1], Sverige
Medborgare i	Sverige[2]
Sysselsättning	Författare[1], publicist[1], litteraturhistoriker[1]
Redigera Wikidata

Rudolf Hjärne, född den 15 april 1815 på Nya Varfvet vid Göteborg, död den 25 december 1884 i Stockholm, var en svensk litteratör. Han var sonsons son till Carl Urban Hjärne och farbror till Harald Hjärne. Hans föräldrar var översten vid arméns flotta Carl Jakob Hjärne och Ulrika Sofia Ehrenhjelm.

Efter att ha blivit student i Uppsala 1831, uppträdde han först i början av 1840-talet offentligt med några bidrag i den av Malmström och C.J. Bergman utgivna kalendern Linnæa Borealis. Då tolv studenter 1846 uppsatte Studentbladet, men kort därefter drog sig tillbaka, ägnade Hjärne och hans vän Sohlman lönlöst tid och krafter åt detta publicistiska företag. Endräktigt kämpade båda med liv och värme för den skandinaviska idén, vilken just då, efter studentmötenas begynnelse, slagit hastig rot i många ungdomliga sinnen, behandlade i en mängd artiklar den skandinaviska frågan samt höll föredrag i det i Uppsala bildade Skandinaviska sällskapet, där Hjärne en tid var sekreterare.

År 1849 anmodades han att inträda i redaktionen av tidningen Bore. Med det uppdraget fortsatte han ett år och föreslog vid sin avgång från tidningen Sohlman till efterträdare, varmed dennes egentliga publicistiska bana började. Från 1857, då Hjärne på anmodan av Hazelius, lämnade en mängd bidrag till Svenska Tidningen, sysselsatte han sig under några år uteslutande med skriftställeri, utgav bland annat: Alexis, ur en afliden students lefnad och handskrifter 1859; Tankar och bilder 1861, samt några översättningar med mera. 1862 kallad till lärare vid Norrköpings lyceum, var han 1863–69 föreståndare för detta läroverk och utgav under denna tid Om litteraturen och dess betydelse som bildningsmedel, samt Skolans hufvudpunkter.

Sedan 1869 höll han årligen i en mängd svenska städer liksom vid universitetet i Kristiania offentliga föreläsningar över Götiska förbundet och dess hufvudmän, särskilt E.G. Geijer, och utgav 1878 dessa föreläsningar i tryck. I Dagen före drabbningen, 1882, behandlar Hjärne Nya skolan och dess främsta män. Han skildrade med förstående och sympati den svenska nyromantiska rörelsens förebud och begynnelser samt offentliggjorde ett antal brev ur Hammarsköldska samlingen. Bland hans övriga arbeten kan nämnas anteckningarna Från det förflutna och det närvarande. 1. Teckningar från Upsala akademi på 1830–40-talen (1879).

Bibliografi

• Några ord vid Studentföreningens i Upsala allmänna sammankomst den 25 Maj 1848. Upsala. 1848. Libris 2706553 
• Tankar och bilder. H. 1. Stockholm: Fahlstedt. 1861. Libris 2056137 
• Om litteraturen och dess betydelse som bildningsmedel : föredrag vid afslutningen af höstterminen i Norrköpings lyceum den 20 dec. 1862. Norrköping. 1863. Libris 2056261. https://runeberg.org/hromlitt/ 
• Götiska förbundet och dess hufvudmän : fosterländska teckningar. 1, Götiska förbundet ; Erik Gustaf Geijer. Stockholm: Bonnier. 1878. Libris 1778342. https://runeberg.org/gotforbund/ 
• Från det förflutna och det närvarande : minnen och tankar. Westerås. 1879. Libris 1784671 
• Dagen före drabbningen eller Nya skolan och dess män i sin uppkomst och sina förberedelser 1802-1810 : ur Hammarsköldska brefvexlingen, Sällskapet V. V :s handlingar m.m. ... Stockholm: Beckman. 1882. Libris 694744. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/HjarneR/titlar/DagenForeDrabbningen/info 
• Dikt och verklighet. Stockholm: Beijer. 1883. Libris 2140663. https://runeberg.org/hrdiktverk/ 

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hjärne, 6. Rudolf, 1904–1926.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Hjärne, 5. Rudolf  Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

Noter

Vidare läsning

• Harald Elovson: Rudolf Hjärne i Svenskt biografiskt lexikon (1971-1973)

Externa länkar

• Hjärne, Rudolf i Libris