Molnlagring

Molnlagring eller Cloud storage är en molntjänst för lagring av data. I motsats till NFS, SMB och andra system för datalagring på en server i det egna intranätet (eventuellt med VPN-arrangemang) ligger servern vid molnlagring i allmänhet hos ett annat företag, med åtkomst över det publika internet.

Digital data är i molnlagring lagrad i logiska pooler och den fysiska lagringen sträcker sig över flera servrar (och ofta platser). Den fysiska miljön ägs och förvaltas vanligtvis av ett hosting-företag. Dessa molnlagringsleverantörer är ansvariga för att datan är tillgänglig samt att den fysiska miljön skyddas [1]. Individer och organisationer köper eller hyr lagringskapacitet från leverantörer för att lagra användar-, organisations-, eller applikationsdata.

Privatpersoner kan använda molnlagring till exempel för att spara digitala fotografier och andra filer istället för att lagra dem på en hårddisk på datorn, i mobilen eller liknande.[2]

En undersökning från 2019 visade att bland de svenska internetanvändarna kände sig 44 procent trygga med att lagra personlig information i molntjänster.[2]

Exempel på molnlagringstjänster[1]

  • Dropbox
  • Onedrive
  • Google Drive
  • Icloud drive
  • Nextcloud

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cloud storage, 20 maj 2016.

Noter

  1. ^ [a b] ”Kom igång med molnlagring – det här ska du tänka på - Prisjakt Konsument”. Prisjakt Konsument. 10 november 2015. Arkiverad från originalet den 19 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160619102951/http://www.prisjakt.nu/konsument/kom-igang-med-molnlagring-det-har-ska-du-tanka-pa. Läst 12 juni 2016. 
  2. ^ [a b] ”Digital integritet och delaktighet”. Svenskarna och internet 2019. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/digital-integritet-och-delaktighet/. Läst 6 november 2019.