Cindy Sherman
| Cindy Sherman | |
 | |
| Född | 19 januari 1954 (70 år) Glen Ridge, New Jersey, USA |
|---|---|
| Make/maka | Michel Auder (g. 1984–1999) |
| Konstnärskap | |
| Fält | Fotografi, Iscensatt fotografi |
| Utbildning | Buffalo State College |
| Rörelse | feministisk konst[1] och abjektiv konst[2] |
| Priser | Hasselbladpriset |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Cindy Sherman, född 19 januari 1954 i Glen Ridge, New Jersey, är en amerikansk fotograf och fotokonstnär.
Biografi
Cindy Sherman har spelat en nyckelroll i pop- och konceptkonstens ifrågasättande och omdefiniering av den konventionella bildens uppbyggnad. Med sig själv som modell har hon skapat en rad bildserier där särskilt kvinnans villkor har undersökts. Hennes konst tar upp själva grunden för kvinnors möjlighet att skapa sig en självbild, och hur massmediernas kvinnoframställningar påverkar detta. Genombrottet kom med en serie svartvita fotografier med titeln Untitled Film Stills (1977–1980). Genom att hon själv – om än sminkad och utklädd – känns igen på alla bilderna, gjorde hon det möjligt för åskådaren att se de kvinnotyper hon framställde som retoriska formler eller klichéer.[3]
För Sherman är fotografiet maskens moderna motsvarighet; den ger en möjlighet att visa allt av oss själva – utom en. Maskerande sina olika "jag" genom parodiska fotografiska scenarier gör hon åskådaren medveten om att dessa inte enbart är kvinnobilder utan tecken på skillnad, markörer eller negativa mönster för manlighet. Om kvinnor är så ironiska spelare av "det feminina" är det, påstår Sherman, därför att i ansträngningen att undvika manliga begrepp om kvinnlighet förblir deras sanna jag någon annanstans.
Sherman är i sina Untitled Film Stills, till exempel # 14, inspirerad av sin barndoms Hollywoodfilmer och dessas kvinnliga stereotyper. Sherman anser sig inte vara intresserad av kamerans sanning utan de lögner den möjliggör.[4]
Under 1980-talet övergick hon till färgfotografi och skapade, fortfarande med sig själv som modell, en serie bilder med ångest och apati som motiv, där det amerikanska hemmet utgjorde bakgrund. Senare har hon utforskat teman som aptit, illamående, sjukdom och våld. I en omfattande serie enorma färgfotografier har hon under åren omkring 1990 arbetat med iscensättningar av kända konsthistoriska tablåer.[3]
Cindy Sherman har emellanåt framställts som en feministisk ideolog; denna tolkning har hon dock själv motsatt sig.[5]
Bilder
|
Källor
- Heartney, Eleanor (2001). Postmodernismen. Malmö: Förlaget Sören Fogtdal. ISBN 91-88482-92-8
Noter
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ Art term: Abject art (på engelska), Tate Modern, läs online, läst: 17 oktober 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Cindy Sherman”. Store norske leksikon. http://snl.no/Cindy_Sherman. Läst 6 augusti 2012.
- ^ Heartney 2001, s. 57–59.
- ^ Heartney 2001, s. 60.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Cindy Sherman.Bilder & media
| |||||||||||||||||
|
