Anne L'Huillier

Anne L'Huillier Nobelpristagare i fysik 2023
FöddAnne Geneviève L'Huillier[1]
16 augusti 1958[2][3] (65 år)
Paris[2]
Medborgare iFrankrike och Sverige
Utbildad vidÉcole normale supérieure de Fontenay-aux-Roses
Université Pierre-et-Marie-Curie, doktorsexamen, [4]
SysselsättningFysiker, universitetslärare
ArbetsgivareLunds universitet
Lunds universitet (1995–1996)[5]
Lunds universitet (1997–)[6]
MakeClaes-Göran Wahlström
(g. 1994–)[3]
SläktingarHenrik Wahlström
Utmärkelser
Göran Gustafssonpriset i fysik (1998)
L'Oréal-UNESCO Award For Women in Science (2011)
Hedersdoktor vid Pierre och Marie Curies universitet (2013)
Carl Zeiss forskningspris (2013)
Emmy Noether Distinction for Women in Physics (2014)[7]
Hedersdoktor vid Jenas universitet (2015)
Max Born Award (2021)[8]
Premio Fundación BBVA Fronteras del Conocimiento (2022)[9]
Wolfpriset i fysik (2022)
Officer av Hederslegionen (2022)[1]
Nobelpriset i fysik (2023)[10]
Kommendör av Hederslegionen (2023)[11]
Davisson–Germer-priset för atomfysik eller ytkemi (2024)[12]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (2024)[13]
Hedersdoktor vid Universitetet i Bordeaux (2024)[14]
Medlem av Optical Society of America
Medlem av American Physical Society
Riddare av Hederslegionen
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Anne Geneviève L'Huillier Wahlström (franskt uttal: [an lɥi.je]), född 16 augusti 1958[15] i Paris, är en fransk-svensk fysiker verksam vid Lunds universitet, där hon leder en attofysikgrupp. Hon tilldelades Nobelpriset i fysik 2023 tillsammans med Pierre Agostini och Ferenc Krausz "för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”.[16]

Biografi

Anne L'Huillier började sin universitetskarriär på École normale supérieure(fr) i Fontenay-aux-Roses i Frankrike 1977,[17] där hon tog examen i teoretisk fysik och matematik 1979.[18] 1980 bytte hon inriktning till experimentell fysik då hon började forska inom höghastighetslasrar på CEA (Commissariat à l’Energie Atomique) i Saclay,[17] och disputerade 1986 med sin avhandling "Multielectron multiphoton ionization" vid Université Pierre-et-Marie-Curie.[18] 1986 fick hon en permanent tjänst på CEA, och samma år gjorde hon postdoktorala forskningar på Chalmers tekniska högskola.[19]

Från 1987 och framåt började hon forska på de effekter som sker när ultrakorta laserpulser interagerar med gaser, bland annat deltog hon i ett experiment där forskarna för första gången upptäckte högharmonisk generering med ett pikosekunders lasersystem. På initiativ av Claes-Göran Wahlström kom hon med sin forskningsbakgrund till Lunds universitet 1992 för att arbeta med institutionens nya femtosekunders lasersystem.[20][19] 1994 flyttade hon permanent till Lund, där hon blev lektor 1995 och professor 1997.[19] Runt år 2000 började hon forska på attosekunders lasersystem, vilket bland annat kunde användas för att studera elektroners rörelser i realtid och kemiska reaktioner på atomnivå.[21] 2003 kunde hennes forskargrupp slå världsrekord med den minsta laserpulsen någonsin på 170 attosekunder.[22]

Hon invaldes 2004 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien[23] och blev 2012 ordinarie ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning VII.[24] Hon var ledamot av Nobelkommittén för fysik mellan 2007 och 2015.[18] 2013 blev hon tilldelad Zeisska stiftelsens forskarpris för sitt arbete inom högharmonisk generering.[21]

L'Huillier är gift med Claes-Göran Wahlström, även han professor i fysik. De forskade tillsammans under många år. Paret har två söner.[20]

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

Utländska utmärkelser

Källor

  1. ^ [a b] Journal officiel de la République française, PRER2229710D.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, L'Huillier Wahlström, Anne Genevieve.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.sudoc.fr .[källa från Wikidata]
  5. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.eps.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.optica.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.premiosfronterasdelconocimiento.es .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  11. ^ PRER2326400D.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.aps.org , läst: 26 mars 2024.[källa från Wikidata]
  13. ^ H.M. Konungen har beslutat om ordens­förläningar för exceptionella insatser, läs online, läst: 8 april 2024.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.u-bordeaux.fr .[källa från Wikidata]
  15. ^ https://www.ratsit.se/19580816-Anne_Genevieve_LHuillier_Wahlstrom_Lund/XfWYRpSbVY6cCBu3-15-HZWOAB6QwoLk0i14MtBUf5w
  16. ^ [a b] ”Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2023”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2023/213182-press-release-swedish/. Läst 3 oktober 2023. 
  17. ^ [a b] UPMC, Université Pierre et Marie Curie -. ”Anne L'Huillier” (på fr-FR). Arkiverad från originalet den 26 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170226220010/http://www.upmc.fr/en/university/history_and_famous_people/doctors_honoris_causa/dhc_2013/anne_l_huillier.html. Läst 26 februari 2017. 
  18. ^ [a b c] ”Prof. Anne L'huillier - AcademiaNet” (på engelska). www.academia-net.org. http://www.academia-net.org/profil/prof-anne-lhuillier/1135203. Läst 26 februari 2017. 
  19. ^ [a b c] ”Anne L'Huillier”. Atomic Physics, Faculty of Engineering, LTH. http://www.atomic.physics.lu.se/research/attosecond_physics/group_members/anne_lhuillier/. Läst 26 februari 2017. 
  20. ^ [a b] ”Nobelpristagaren Anne L'Huillier fortsatte föreläsa som om inget hade hänt”. DN.SE. 3 oktober 2023. https://www.dn.se/sverige/nobelpristagaren-anne-l-huillier-fortsatte-forelasa-som-om-inget-hade-hant/. Läst 4 oktober 2023. 
  21. ^ [a b c] ”Carl Zeiss Research Award” (på engelska). www.zeiss.com. Arkiverad från originalet den 19 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170219003440/https://www.zeiss.com/corporate/int/innovation-and-technology/research-award-winners.html. Läst 26 februari 2017. 
  22. ^ Forkman Bengt, Holmin Verdozzi Kristina, red (2016). Fysik i Lund: i tid och rum. Lund: Fysiska institutionen i samarbete med Gidlunds förlag. sid. 371, 374. ISBN 9789178449729 
  23. ^ [a b] Kungl. Vetenskapsakademien: Nya ledamöter Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2004-04-19. Läst 26 feb 2017.
  24. ^ [a b] ”Kungliga Vetenskapsakademien - Nya ledamöter”. www.kva.se. Arkiverad från originalet den 27 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170227063702/http://www.kva.se/Nyheter/nyheter-2008-2001/Nya-ledamoter/. Läst 26 februari 2017. 
  25. ^ https://www.kungahuset.se/arkiv/pressmeddelanden/2024-03-21-h.m.-konungen-har-beslutat-om-ordensforlaningar-for-exceptionella-insatser
  26. ^ [https://www.lu.se/artikel/lunds-universitets-guldmedalj-till-anne-lhuillier-och-jonas-hafstrom "Lunds universitets guldmedalj till Anne L’Huillier och Jonas Hafström" på Nyheter, Lunds universitet 2023-09-25)
  27. ^ ”Protokoll för FM2.pdf”. Google Docs. https://drive.google.com/file/d/11n8ie26eUZjdj6oFk7QcqmIQ4XqY4L3o/view?usp=embed_facebook. Läst 21 maj 2024. 
  28. ^ https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000046850463
  29. ^ "Anne L'Huillier får Wolf Prize i fysik" på Nyheter, Lunds universitet 2022-02-08

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Anne L'Huillier.
    Bilder & media
  • Anne L'Huilliers webbsida vid Lunds universitet
  • Anne L'Huillier på Kungliga Vetenskapsakademiens webbplats
  • Anne L'Huillier hos Nobelstiftelsen (på engelska)
v • r
Nobelpristagare i fysik
1901–1925
Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925)
1926–1950
Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman (1930) · Utdelades ej 1931. · Heisenberg (1932) · Schrödinger, Dirac (1933) · Utdelades ej 1934. · Chadwick (1935) · Hess, Anderson (1936) · Davisson, Thomson (1937) · Fermi (1938) · Lawrence (1939) · Utdelades ej 1940–1942. · Stern (1943) · Rabi (1944) · Pauli (1945) · Bridgman (1946) · Appleton (1947) · Blackett (1948) · Yukawa (1949) · Powell (1950)
1951–1975
Cockcroft, Walton (1951) · Bloch, Purcell (1952) · Zernike (1953) · Born, Bothe (1954) · Lamb, Kusch (1955) · Shockley, Bardeen, Brattain (1956) · Yang, T. Lee (1957) · Tjerenkov, Frank, Tamm (1958) · Segrè, Chamberlain (1959) · Glaser (1960) · Hofstadter, Mössbauer (1961) · Landau (1962) · Wigner, Goeppert-Mayer, Jensen (1963) · Townes, Basov, Prochorov (1964) · Tomonaga, Schwinger, Feynman (1965) · Kastler (1966) · Bethe (1967) · Alvarez (1968) · Gell-Mann (1969) · Alfvén, Néel (1970) · Gabor (1971) · Bardeen, Cooper, Schrieffer (1972) · Esaki, Giæver, Josephson (1973) · Ryle, Hewish (1974) · A. Bohr, Mottelson, Rainwater (1975)
1976–2000
Richter, Ting (1976) · Anderson, Mott, van Vleck (1977) · Kapitsa, Penzias, Wilson (1978) · Glashow, Salam, Weinberg (1979) · Cronin, Fitch (1980) · Bloembergen, Schawlow, Siegbahn (1981) · Wilson (1982) · Chandrasekhar, Fowler (1983) · Rubbia, van der Meer (1984) · von Klitzing (1985) · Ruska, Binnig, Rohrer (1986) · Bednorz, Müller (1987) · Lederman, Schwartz, Steinberger (1988) · Ramsey, Dehmelt, Paul (1989) · Friedman, Kendall, R. Taylor (1990) · de Gennes (1991) · Charpak (1992) · Hulse, J. Taylor (1993) · Brockhouse, Shull (1994) · Perl, Reines (1995) · D. Lee, Osheroff, Richardson (1996) · Chu, Cohen-Tannoudji, Phillips (1997) · Laughlin, Störmer, Tsui (1998) · 't Hooft, Veltman (1999) · Alfjorov, Kroemer, Kilby (2000)
Från 2001
Cornell, Ketterle, Wieman (2001) · Davis, Koshiba, Giacconi (2002) · Abrikosov, Ginzburg, Legget (2003) · Gross, Politzer, Wilczek (2004) · Glauber, Hall, Hänsch (2005) · Mather, Smoot (2006) · Fert, Grünberg (2007) · Nambu, Kobayashi, Masukawa (2008) · Kao, Boyle, Smith (2009) · Geim, Novoselov (2010) · Perlmutter, Schmidt, Riess (2011) · Wineland, Haroche (2012)  · Englert, Higgs (2013) · Akasaki, Amano, Nakamura (2014) · Kajita, McDonald (2015) · Kosterlitz, Haldane, Thouless (2016) · Weiss, Barish, Thorne (2017) · Ashkin, Mourou, Strickland (2018) · Peebles, Mayor, Queloz (2019) · Penrose, Genzel, Ghez (2020) · Manabe, Hasselmann, Parisi (2021) · Aspect, Clauser, Zeilinger (2022) · Agostini, Krausz, L'Huillier (2023)
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 277884515 • LCCN: n93069360 • ISNI: 0000 0003 8475 4338 • ORCID: 0000-0002-1335-4022 • GND: 1210861453 • SUDOC: 031290515 • BNF: cb12253451j (data) • ResearcherID: P-4379-2015 • BIBSYS: 90732349 • CiNii: DA08293343