1735 ITA
| 1735 ITA | |
 Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Pelageja Sjajn |
| Upptäcktsplats | Simeizobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 10 september 1948 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1735) ITA |
| Alternativnamn | 1948 RJ1, 1929 DA, 1931 RF1, 1934 BC, 1935 GC, 1937 TN, 1948 TB1, 1948 TK, 1951 DL, 1951 EY, 1952 HN2, 1952 JB, A907 GC[1] |
| Uppkallad efter | Institutionen för teoretisk astronomi |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[2] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,546 AU |
| Perihelium | 2,728 AU |
| Halv storaxel | 3,137 AU |
| Excentricitet | 0,1303894 |
| Siderisk omloppstid | 5,56 år |
| Medelomloppshastighet | 16,82 km/s |
| Medelanomali | 123,0° |
| Inklination | 15,61° |
| Longitud för uppstigande nod | 9,214° |
| Periheliumargument | 275,1° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 61,8 km |
| Synodisk rotationsperiod | 12,5 h |
| Albedo | 0,051 |
| Absolut magnitud (H) | 10,08[2] |
1735 ITA eller 1948 RJ1[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes den 10 september 1948 av den ryska astronomen Pelageja Sjajn vid Simeizobservatoriet på Krim. Den har fått sitt namn efter Sovjetunionens Vetenskapsakademins Institution för teoretisk astronomi.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 61 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1735 ITA” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1735. Läst 3 september 2017.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
- ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1735) ITA. Springer Berlin Heidelberg. sid. 138. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1736. Läst 3 september 2017
| |||||||||||
