Genom inlandskommunen flyter Gideälven och Ångermanälven. Nationalparken Björnlandet finns i sydöstra lappmarken. Skogsbruket är den traditionella basnäringen, men har mer och mer ersatts av metallindustrin och åkerinäringen. Turistnäringen är växande.
Befolkningsutvecklingen har sedan 1970-talet varit negativ. Styret i kommunen har genomgående varit rött, med undantag för åren 2014 till 2018, då lokala partier styrde.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarnaFredrika och Åsele. I dessa socknar bildades när kommunreformen 1862 genomfördes i Lappland 1874 landskommuner med motsvarande namn.
Landskapet präglas av ett kraftigt kuperat platåområde med höjder täckta av barrskog och omväxlande moränmarker som bjuder på myrar och sjöar. Den underliggande berggrunden består huvudsakligen av granit med inslag av ådergnejs. Stöttingfjället i norr är känt för sina stora myrområden och urskogar.
Mellan de kuperade höjderna sträcker sig huvudsakligen nordvästliga dalstråk, genom vilka Lögdån (Lögdeälven), Gigån (Gideälven) och Ångermanälven slingrar sig fram. I vissa dalstråk återfinns omfattande isälvsavlagringar, ofta täckta av högväxande tallskog. I det mångfacetterade myrområdet vid Yxsjö norr om Åsele finns en variation av kärr, blandmyr och sumpskog.
Den odlade marken är begränsad och återfinns främst kring Ångermanälven där jordarna är finsandiga.[10]
Förutom nationalparken finns också 57 naturreservat i kommunen.[12]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Åsele-Fredrika församling.
Från 2016 indelas kommunen i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[13] – Fredrika och Åsele.
Tätorter
I Åsele kommun fanns vid tätortsavgränsningen 2015 endast en tätort, Åsele, som hade &&&&&&&&&&&01685.&&&&&01 685 invånare den 31 december 2016.[14]
Styre och politik
Styre
Åsele kommun var socialdemokratiskt styrt, med stöd av Vänsterpartiet, fram till valet 2014. Dess socialdemokratiska kommunalråd var Peter Lindström. Efter valet 2014 tog de båda lokala partierna Åselepartiet och Opinion över.[15] Åsele var då den enda kommunen i Sverige som styrdes av enbart lokala partier. Sedan valet 2018 styr Socialdemokraterna kommunen med stöd av Åselepartiet.[16]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav tre tillhör Socialdemokraterna, tre Centerpartiet, två Åselepartiet och en Liberalerna.[18]
Presidium 2018–2022
Ordförande
S
Andreas From[18]
Vice ordförande
C
Jim Danielsson[18]
Övriga nämnder
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Miljö- och byggnadsnämnden
S
Erik Danielsson
C
Eva Strömberg
Valnämnden
ÅSP
Ulla Sundberg
C
Sylvia Schöne
Valresultat 2018
Parti
Valdistrikt
Kommun
Starkaste
Andel
Andel
S
Åsele C
41,97 %
37,63 %
C
Åsele omland
35,25 %
28,48 %
ÅSP
Åsele omland
17,69 %
16,86 %
V
Åsele C
8,71 %
6,83 %
L
Åsele C
3,25 %
3,31 %
SD
Åsele omland
2,55 %
2,42 %
KD
Åsele omland
2,14 %
1,93 %
M
Åsele C och Åsele omland
1,47 %
1,43 %
MP
Åsele C
0,42 %
0,28 %
FI
Åsele omland
0,27 %
0,17 %
Data hämtat från Valmyndigheten.
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Basen för näringslivet har traditionellt varit skogsbruket. Men sysselsättningsmässigt har skogsbrukets betydelse blivit allt mindre viktigt då metallindustrin och åkerinäringen vuxit till exempel är plåtbearbetningsföretaget ÅMV Production AB är ett av de större företaget i kommunen. Dessutom växer turistnäringen i och blir allt viktigare i kommunen.[19]
Infrastruktur
Transporter
Riksväg 90 följer Ångermanälven från söder genom kommunen, dessutom går även E45 och 92 genom området.[19]Samebyar har vinterbetesmarker i Åsele kommun vilket innebär att renar vistas på och kring vägarna.[20]
Utbildning
Åsele Centralskola och Fredrika skola är kommunens två grundskolor.[21]Gymnasieskola saknas i kommunen, men för studier i Vilhelmina och Lycksele kommuner är det möjligt att dagspendla.[22]
Sjukvård
I kommunen finns en sjukstuga, denna har samarbete med hälsocentralen i Dorotea kommun. Det är 10 mil till närmaste sjukhus, Lycksele sjukhus.[23] Men sjukstugan har öppenvård och dygnetruntverksamhet med fyra akutvårdsplatser.[24]
Befolkning
Demografi
Statistik
Demografi
Åsele kommun
Könsfördelning
Män
52,4 % (2022)
Kvinnor
47,6 % (2022)
Medelålder
Män
47,3 år (2022)
Kvinnor
48 år (2022)
Hushåll
Ensamstående
53,3 % (2022)
Sammanboende
42,8 % (2022)
Övriga hushåll
4,0 % (2022)
Födelseland
Sverige
87,5 % (2022)
Utanför Sverige
12,5 % (2022)
Källa:[1]
Befolkningsutveckling
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Åsele kommun med 46,5 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[25]
Befolkningsutvecklingen i Åsele kommun 1970–2020[25]
År
Folkmängd
1970
5 297
1975
4 895
1980
4 719
1985
4 342
1990
4 114
1995
4 012
2000
3 624
2005
3 322
2010
3 039
2015
2 832
2020
2 805
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Befolkningssiffran för Dorotea kommuns område, som ingick i Åsele kommun mellan 1974 och 1979, ingår inte i den här tabellen.
Befolkningstäthet
Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 0,7 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km². Medelåldern i kommunen år 2016 var 47,6 år (varav 46,3 år för män och 49,0 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[26]
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 403, eller 14,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 875 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 117, eller 3,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 499 den 31 december 2002).[27]
Bakgrund den 31 december 2016
Antal
Andel
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
376
13,08 %
199
177
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
27
0,94 %
15
12
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder
83
2,89 %
41
42
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
&&&&&&&&&&&02389.&&&&&02 389
83,10 %
&&&&&&&&&&&01247.&&&&&01 247
&&&&&&&&&&&01142.&&&&&01 142
Utländska medborgare
Den 31 december 2016 hade 297 invånare (10,33 %), varav 168 män och 129 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[28]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Åsele kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[29]
Blasonering: I rött fält ett framåtvänt renhuvud och mellan dess horn blomman av en näckros (Nuphar Luteum), allt av guld.[33]
Diskussion om ett kommunvapen kom igång i början av 1950-talet. Man kom fram till att en ren skulle passa. Näckrosen kom till som ett särskiljande element från andra, likartade vapen. Det fastställdes 1955. Efter sammanläggningen 1974 kom vapnet ur bruk och man diskuterade ett nytt, gemensamt vapen. Efter delningen 1980 återtogs vapnet.
^”SFS 2017:1292 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2017/1200-1299/d_3138194-sfs-2017_1292-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
^”Om parken - Björnlandets nationalpark - Sveriges nationalparker | Björnlandets nationalpark | Välj nationalpark” (på svenska). Sveriges nationalparker. http://www.nationalpark.se/park/bjornlandets-nationalpark/nationalparksfakta/. Läst 5 juni 2022.
^”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/sok.html. Läst 5 juni 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 16 mars 2018.
^”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 december 2014. https://web.archive.org/web/20141208232954/http://www.vk.se/1318454/den-nya-ledningen-i-asele-star-infor-manga-provningar. Läst 8 december 2014.
^”S och ÅP ska styra Åsele tillsammans”. SVT. 23 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/s-och-ap-ska-styra-asele-tillsammans. Läst 28 juni 2021.
^ [a b] ”Ledamöter i kommunfullmäktige”. Åsele kommun. https://www.asele.se/kommun-och-politik/politisk-organisation/kommunfullmaktige/ledamoter-i-kommunfullmaktige/. Läst 28 juni 2021.
^ [a b c] ”Ledamöter i kommunstyrelsen”. Åsele kommun. https://www.asele.se/kommun-och-politik/politisk-organisation/kommunstyrelsen/ledamoter-i-kommunstyrelsen/. Läst 28 juni 2021.
^”Varning för renar på vägarna” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/nyheter/varning-for-renar-pa-vagarna/. Läst 5 juni 2022.
^”Grundskola” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/utbildning-och-barnomsorg/grundskola/. Läst 5 juni 2022.
^”Gymnasieskola” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/utbildning-och-barnomsorg/gymnasieskola/. Läst 5 juni 2022.
^”Sjukstugor och hälsocentraler i södra Lappland”. Region Västerbotten. 28 oktober 2021. https://www.regionvasterbotten.se/vara-arbetsplatser/primarvard/sodra-lappland. Läst 5 juni 2022.
^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018.
^”Kommuner i siffror - Åsele kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2463®ion2=00. Läst 16 mars 2018.
^”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018.
^”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 mars 2018.
^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 16 mars 2018.
^”Här är vi fetast i Sverige”. Västerbottens-Kuriren. 2 november 2012. Arkiverad från originalet den 12 april 2015. https://web.archive.org/web/20150412211217/http://www.vk.se/723848/har-ar-vi-fetast-i-sverige. Läst 12 april 2015.
^”Torvsjö Kvarnar” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/fritid-turism-och-kultur/kultur/torvsjo-kvarnar/. Läst 5 juni 2022.
^”Baksjölidens kvarnanläggning” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/fritid-turism-och-kultur/kultur/baksjolidens-kvarnanlaggning/. Läst 5 juni 2022.
^”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 23 augusti 2009.